karatecrew

Seg dag idag. Alarmet sattes på 11.15, men klockan var snarare 13.15 när N och jag masade oss upp ur sängen. N försvann till jobb på 99 Kingsway och jag hade stekande i parken i tanken. Men efter som solen svek precis när jag var redo för avfärd lyckades jag på nåt vis hamna i sängen igen. Och där befinner jag mig fortfarande. Det kan ha nåt att göra med gårdagens båtfest. En bekant till Per fyllde 30, och hade hyrt en båt på Themsen för att fira detta. Att gå på en okänd mans 30årsfest kändes till att börja med en aning awkward, men efter ett antal öl och Sambucashots lättade stämningen och det blev en riktigt trevlig kväll trots regn och kyla. För hur fel kan det egentligen bli när man har utsikt över en nattlig London Skyline med London Eye åt ena hållet och City åt andra? När musiken dessutom är hyfsad och man har någon att hålla i handen, ja då är det en bra kväll. Som även innehöll ett trevligt telefonsamtal med mrs Wallinder och så klart avslutades med pommes på Paradise.

N har beställt tacos till kvällsmat så det är väl bara för mig att orka mig ut till affären. Lite frisk luft kan väl inte skada? Och på tal om nånting helt annat så undrar jag hur blommorna utanför mitt fönster egentligen kan överleva. Det är ingen som nånsin vattnar dom, eller ger dom nån form av kärlek, men ändå ser dom ut att frodas. Men min lilla IKEAväxt däremot, som jag åtminstone gav ett litet kärleksord och stänk av vatten då och då, den dog minsann. Och nu kom jag på att nån som verkligen behöver vatten, det är Tommy. Och om det är nån som inte får dö så är det han, så det är bäst jag vattnar honom nu.

Ta hand om er, Johanna.