karatecrew

Så var man tillbaks igen, efter en veckas holidays i Lund. Det var en bra studentvecka, men kan inte säga annat än gee but it's GREAT to be back home! Visst, självklart lovely att träffa familjen och alla saknade vänner igen (inte bara lovely utan helt underbart!) och få lite perspektiv på hela livet här. Men mer än en vecka hade jag nog inte klarat, som J skrev, Lund som stad är inget för mej just nu. Tvärtom kom jag på mej själv med att fundera över småsaker som huruvida N kommit ihåg att vattna blommorna, om det var busy på jobbet, om Ele lyckats tappa en pizza i huvudet på någon idag (det har hänt!) och så vidare..Svårt att förklara, men London saknades helt enkelt mej och jag är långt ifrån klar med livet här där med basta.
Har varit ledig idag, N med och J slutade tidigt så vi har haf en heldag bestående av..städning tvättning och sainsburys storhandling. Woho party. Ikväll var det planer på attt dra in och öla med dom saknade på jobbet, men är för trött. Istället tacoskväll och filmmys med sambosarna. Sist men inte minst; länkar till senaste hippa londonbloggen, nystartad men med stor potential...www.etwo.blogg.se check it out everybody! Lots of love från ert F som ska försöka vara lite mer bloggaktiv...

som om senaste tiden inte bjudit på tilräckligt mycket uppochnergångar och humörsvängningar varannan minut, som om det inte var nog nu?! nähä nä men som grädden på moset ville jag tappa bort hela mitt matriella liv igårkväll. för att citera Thåström fanfaaaaaaaanfaaaaaaaan. FAN. och för att bitterfitta mej ytterliggare när man ändå är igång, regnet ÖSER ner och det är svinkallt i swinnieresident. vart tog tjugosexgrader och solen från i söndags vägen? palla att tillochmed vädret är manodepressivt. anybody lost or need information? mememe.   
/F

this weekend in numbers
1 brandbilsutryckning har vi orsakat ikväll när vi grillade i parken
(vi gömde ölen och var livrädda för skyhöga böter men brandmannens enda kommentar var dock "enjoy your evening")
2 mexicans lyckades F hinna med på en lördagskväll
3 marknader har F&J plöjt igenom på en timme
4 pers krävs för att flytta en garderob
(och 4 mål gjorde arsenal idag så N är nöjd och glad)
5 myror är fler än fyra elefanter.
6 sex. och sex öl för fem
7 gånger fyra minus tre är lika med dagens temperatur
8 - så många hamburgare klämde N idag (och i skrivade stund kurrar mannens mage girigt efter mer, finns där en botten?) obs: bildbevis kommer!
9 öl krävs det för att F ska övervinna sin bakfylla å kunna gå ut ikväll och lika många timmar jobbade J&N idag sammanlagt
10 out of ten till denna underbara dag!

Blir en tvångsuppdatering (?) från min sida á la två minuter innan nattens äventyr väntar, efter elva timmars slit på ett busy CGK är jag lagom pigg men två öl från nu och peppen är där. Off tomorrow och väderleken lovar sol så det blir parken plus marknader med J. Veckan som gått har varit en liten berg och dalbana, mest toppar faktiskt... Nej jag får skriva mer imorn istället! Hej onödigt inlägg. Hoppas Lund har en fet lördagskväll as well!   Dagen mystierum: Vart har vårt A tagit vägen? Fortsättning följer... XOXO, F

Visst har jag blivit duktig på att uppdatera bloggen? Tre dagar off betyder mycket fritid vilket betyder mycket tid till att blogga. Fast jag har gjort annat med, idag har jag till exempel orkat mig ända bort till Sainsbury's och storhandlat (igen.. jag lär mig aldrig att mina armar inte klarar det). Och igår var Frida och jag kulturellt turistiga och besökte British Museum. Redan innan vi ens hade kommit in i byggnaden insåg vi att vi aldrig skulle orka med allt. Det är för stort och det finns på tok för många ointressanta stenar från Romarriket. Men vi imponerades över mumierna och vandrade runt i en indisk trädgård i alla fall. Sen insåg vi att eftersom inträdet är gratis, och vi kommer vara kvar i London, så kan vi ju arbeta oss igenom museet i etapper. Så det blev Tescomacka, gräsmatta och solsken istället - more our cup of tea.

På kvällen förfestade jag och Nisse lite lugnt innan vi åkte in till Covent Garden för att möta upp med Alex, Frida och hennes kollegor. Efter en timmes väntan (att dricka på jobbet är kanske inte det bästa om man vill vara effektiv) gick vi in till Soho och hamnade på nån random klubb. Musiken var okej men sällskapet var desto bättre. Sen raggades vi upp av en svart kille som drog med oss till Chinatown och en annan klubb. Matteo och Alex gick in, men eftersom dom rapporterade om att det inte var värt pengarna bestämde vi oss för att åka hem istället. En relativt lugn, men bra kväll. Och när N och jag kom hem vid halv fem mötte vi vår granne, en 80-årig gubbe, och hans hund. Vem rastar sin hund klockan halv fem på natten? Jag tror aldrig han sover.

Så det blev en seg, men skön, morgon. Vi låg och drog oss ända till kvart över ett, när N var tvungen att rusa till jobbet. Kan man skylla på att man försov sig när man börjar klockan två? Well well, nu ska jag göra lite nytta och städa badrummet.

För övrigt saknar vi vår lilla Bagge, som emigrerat till Simon över helgen.

Xxx, J.  

Jag älskar London. Jag älskar London och mitt liv här. Just nu har jag väldigt svårt att se hur jag skulle kunna lämna det här för att flytta tillbaka till Lund. Bara tanken ger mig ångest (igår fick jag ångest bara av att gå in på H&M, eftersom det kändes för mycket som att vara tillbaka i Lund). Lundabor, ni får inte misstolka det här, om ni är happy i Lund så är jag happy för er. Men Lund är inget för mig just nu (fast självklart saknar jag er). Så det blir nog en höst i London med. Vem vet, kanske blir vi kvar för alltid? Det är ingen ovanlighet att man träffar nån som hade tänkt stanna ett år, och som nu bott här i tio.. fast den tanken ger mig också lite ångest. Just nu tar jag dagen som den kommer och tänker inte så mycket på framtiden. Planerna för morgondagen är dock redan uppgjorda. Toalettstädning, British Museum - besök och FAJN-utgång på kvällen. Kan det bli bättre? Nu, ostbågar och the Green Mile i väntan på att sambosarna kommer hem.


J

Jag har nu gjort ett karriärsbyte från commi på Pontis till barista på Starbucks. Och än så länge har jag inte ångrat mig (även om jag fick lite ångest sista dagen när jag var tvungen att säga hejdå till alla). Starbucks training skiljer sig avsevärt från Ponti's om man säger så. Där placerade dom mig bara i dörren med en trave menyer och uppmanningen att "smile, smile, smile". På Starbucks däremot är det seriös träning som gäller. Ibland känns det mer som jag börjat skolan igen istället för ett nytt jobb. Jag har fått fylla i tusen olika papper och ett par workbooks. Men inte nog med det, jag har även en tjock pärm med information och övningar på allt. Så dagens 6h-pass innebar två timmar "on the floor" och fyra timmars pluggande. Så nu kan jag allt om hälsa & säkerhet, the Mission Statement och Legendary Service. Frågan är, när ska jag lära mig göra kaffe?

På tal om kaffe har jag även fått göra coffee tastings, vilket för en icke-kaffedrickande människa som jag (fast idag drack jag en halv tall latte på min rast, det ni) är ett helvete. Jag kan inte skilja på kaffe och kaffe, allt luktar lika äckligt. Men det måste man, och sen ska man skriva ner sina iaktagelser i sitt Coffee Passport. Ibland tror jag seriöst att det är en sekt jag gått med i, och inte en kaffekedja. But i like it. Och bäst av allt är att jag nu är ledig till och med fredag (sämst av allt är att jag ibland, som idag, börjar 6.00. Att ställa klockan på 04.45 är mot min natur).

Nu ska Frida och jag åka in till stan för lite shopping, och sen blir det fika med Julia. Najs najs.

xx, Johi

men det enda som stannat i min mage sen i onsdags är ett kokt ägg. Inte många reasons to be happy for me här inte. Gårdagen var J's birthday som firades på bästa vis, med sängliggande och springapåtoanstupikvarten. Den planerade middan och utgången fick skjutas upp på obestämd tid, bull kastrull men både A och jag sicka och bara tanken på sprit..nej tack. J & N hade iallafall a night out med Ponti's gang. 
Idag har jag därför tillbringat dagen på St Thomas Hospital där väntan var lååång. Tillslut fick jag mitt prescription och nu är det antibiotika i dagar sju och sen friskis förhoppningsvis. Lite misär at Swinburne resident, men tackar vet jag mina älskade sambosar som ställer upp i vått och torrt. Utan er inget! Icke att glömma mina älskade kollegor som ringer och smsar för att uppdatera sej om min hälsa. Nu är J & N på g till Sainsburys och ikväll vankas en god gryta...Som förhoppningsvis stannar i magen. Hoppas ni mår bättre än jag! För övrigt är hemvisiten bokad och klar; den åttonde (det är SNART!) blir det Lund och en galen studentvecka! Så ses soon, love F

I'm in a good mood today. På bättre humör än jag varit på väldigt länge. Livet Leker i London.

Reasons to be happy:

1. Klockan tolv sa Jiri "I've got a surprise for you Johanna.. u can go home!" Så efter fyra väldigt quiet arbetstimmar (jag öppnade La Terraza ensam och de första gästerna kom inte förrän efter elva) fick jag sluta. Fyra timmar istället för tolv, that's nice.
2. Jag fick ett jobberbjudande idag. Det kom fram en kvinna när jag höll på att sopa marken och sa "Hi, my name is blablabla. I'm the manager for blablbla and I've been watching you. Are you interested in a fulltimejob in a store?" När jag hade slutat gick jag till klädaffären, som ligger 100 m från Pontis, och pratade lite mer med henne. Det var 39 timmar i veckan, och lönen varierade beroende på hur bra man sålde, men runt 10 pund i timmen. Jag skulle tänka på saken och höra av mig om jag ville göra en trial. Varför kunde inte det erbjudandet kommit för en vecka sen, innan jag fått Starbucksjobbet?
3. Jag har varit på Primark och shoppat loss. Två kjolar, en väst, en jacka, tre par trosor, tre örhängen & ett halsband. Nu mår min garderob mycket bättre (och min plånbok mår fortfarande bra).
4. På väg hem stötte jag på min kära kollega Veronika vid Holborn station. Hon uppdaterade mig om gårdagens händelser vid personalfestandet (som jag bangade av diverse olika anledningar). Jag har inte skrattat så mycket på länge. Fucking hell, jag kommer att sakna henne. För övrigt har jag insett hur underbara mina kollegor är. Alla har sagt att dom kommer sakna mig jättemycket. Giuseppe sa "we always loose the best people" och en av kockarna hade en lång, upprörd monolog på portugisiska innan han sa "u are the most bonito in the whole pontis". Jag känner att jag kommer springa förbi Ponti's var och varannan dag bara för att säga hej.
5. Jag har bara 1,5 dag kvar av mitt tonårsliv. Inte för att 20 kommer göra någon skillnad här. Jag kommer inte vara det minsta vuxen, och alkohol kan jag ändå redan köpa. Men visst känns det lite bättre att säga att man är 20 än 19?
6. Mina sambosar dom bästa. Även om saker kanske inte alltid går som man vill och tänkt sig, så har vi i alla fall alltid varandra, and that's what counts. Karatecrew 4-evvaaah. 

Nej nu ska jag.. jag vet inte vad jag ska. Låtsas att jag har ett liv? Läsa ut min bok? Vänta på att nån av mina sambosar kommer hem och underhåller mig (men då får jag vänta länge)? Eller kanske ta mig bort till Sainsburys och bunkra upp lite. Det har blivit ett av mina "day off nöjen". Well well, jag saknar er och hoppas ni har det bra.

Yoyo

Alla dom gånger jag klagat på halsont, feber, förkylning och diverse sjukdomar..Mina vänner Urinvägsinfektionen med stort U har drabbat mig och allt annat är ingenting (jag upprepar: INGENTING) i jämförelse med denna plåga. Tänk dig att du är ständigt kissignödig, och då menar jag inte kissinödig litesådär utan du verkligen måste gå NU, och när du väl sitter där ja då är det som att kissa taggtråd. Detta toabehov infaller också sådär var femte minut, så gårdagen spenderades i princip på toan med bok och tranbärsjuice-pimplande. FY. FAN. Aldrig mer ska jag klaga över en förkylning, jag förstår nu vilket helvete mitt M har haft, och Ale hur fan pallade du ta dej igenom vår avskedsmiddag?!
Back to the toilet... /F

Dagens happyhappy: Jag har fått nytt jobb! På Starbucks. Var på intervju imorse och provjobbade sen i några timmar, så nu ska jag byta från italiensk restaurangkedja till amerikansk kaffekedja. Jag kommer att jobba betydligt mindre vilket är positivt för mitt humör & min hälsa, men mindre bra för min plånbok. Hur det ska gå runt ekonomiskt vet jag inte riktigt, men det löser sig, det gör det alltid. Jag får väl bli lufterian och leva på luft. Huvudsaken är att jag kommer ha tid att leva och upptäcka London, vilket var anledningen till att jag flyttade hit. Så tack tack Nisse som fixade jobbet till mig (nu är vi både flatmates och kollegor, får se hur lång tid det tar innan vi hatar varandra).

För övrigt tycker jag ni är otroligt dåliga på att kommentera. Skärpning!

xx, J